fredag 22 september 2017

Egentid på ön.


Vi är i stugan på ön, jag och katten. Har länge känt att det vore skönt att åka iväg själv och bara vara. Så kom dagen då möjlighet gavs och jag insåg att det skulle bli lite väl ensamt att åka helt själv, så katten fick följa med som sällskap.

Dessvärre var mannen sen hem igår så för att hinna med färjan jag bokat fick jag gasa på en del. Tog den kortaste vägen med små kringeli krokvägar och plötsligt började katten kräkas. Kan katter bli åksjuka?
Fann lite papper och började torka inne i hans bur samtidigt som jag försökte hålla ögonen på både väg och klocka. Kändes som ett mindre kaos och jag kan erkänna att jag svor högt över mannen.


Jag som tänkt få komma iväg på en lugn och stressfri resa befann mig i ett smärre kaos. Pappret tog slut och katten fick för sig att lägga sig ned. Jag började rota i handväskan efter något, vad som helst i det ögonblicket, att lägga mellan katten och spyan. Fann ett par strumpor (ja jag har det mesta i min väska, alltid redo
J )och kilade in dem som skydd så katten inte skulle stinka när vi kom fram.

Har nu sovit en natt i stugan, ätit frukost och lyssnat på podd. Tar det lugnt. Försöker intala min kropp att den inte behöver göra något, ingen tvätt att tvätta, inte en massa att plocka undan, planera och organisera. Bara vara.
Ambitionen är att ta en promenad och ta sig till biblioteket här på ön. Återlämna lite böcker och läsa lite tidningar. Ta dagen som den kommer.

Ikväll kommer mannen och yngsta sonen hit också. De stora barnen är hemma själva. Men jag behöver inte tänka på vad de ska äta när vi är borta, det blir mannens uppdrag idag. Skönt.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar